|
 |
|
En dag var jag, mannen och barnbarnet
ute och åkte när vi fick se något så ovanligt som en elefant ute på
gräsintag i skogen. Där vid vid Oskarsstenen på P18-området. Vi
körde in på sidan och parkerade. Detta var en jättechans att få se en livs levande elefant i det fira alldeles inpå oss.
I vanliga fall är både farmor och barnbarn ganska kavata, men vid mötet med detta stora så var det inte så mycket bevänt med det,
Dessa djur är ju gigantiska på nära håll. vilket vi inte riktigt var medvetna om, Vi har ju sett dem på TV
och fått en uppfattning, men den var lite snäv om jag säger så. |
|
Ett jättedjur som lätt
kan döda en människa gick alldeles fritt utan band just där jag och
sorken var, Inte en min talade om vad den tänkte om att ha publik
under relaxen,
Den bara lufsade lite utan brådska och rätt som det
var ved den på huvudet och snabeln kom med ens väldigt nära, En
sniff på betraktarna och så drogs luktorganet bort igen och vi
darrade lite efter kontakten. |
|
 |
 |
|
Så vandrade hon bort,
för det var en hon, som lystrade till namnet Micki om det var så att
hon hade lust till det. Idag dock fick hon gå som hon ville i stort
sett och jag frågade om det var OK att vi små människor att följa
efter. Den blick som jag fick tydde helt på att jag nog var dum som
inte förstod att detta jättedjur var helt ofarligt.
"Ja det går bra att följa efter". "Ingen risk för ett anfall eller
så?". Återigen en blick och jag förstod att jag var löjligt
försiktig i deras ögon. Nåja vi hängde på men på stort avstånd. |
|
Barnbarnet var så
fascinerande att ögonen lyste och ivern att få komma nära var
väldigt påtaglig, Det krävdes mycket övertalning för att få honom
att förstå att det inte var någon bra idé.
Hans knappa metern över
marken och så denna jätte i ett möte kunde kanske sluta i att liten
sork var blev en platt pannkaka och det såg inte farmor fram emot.
Alltså fick vi stanna där vi var och titta på avstånd. |
|
 |
 |
|
Så var frihetens timme
över för denna gång och Micki skulle hem igen för att förbereda sig
inför kvällens föreställning, Det tar nog en stund att sminka på en
så stor kvinna,
Jag hade nog velat ta lite mer och bättre bilder och
fånga elefanten i dess storhet men jag vågade inte släppa ungen för
då hade han nog gett sig efter, för han var verkligen på måste jag
säga.
Ett gigantiskt möte var avslutat. |
|
